|
En söndagsutflykt i januari 2011 gick till Wättinge ström. Målet var att fånga (på bild) ett antal av de strömstarar som finns där.
Det blev några fantastiska timmar med forsande vatten, isformationer och den lilla tuffingen strömstaren. Ornitologer hade räknat att det var 8 st starar på platsen.
Verksamheterna vid Wättinge och de två övriga fallen i Tyresö, Uddby och Follbrinkströmmen, var så betydande att socknen utvecklades till en av de viktigaste industriorterna i Stockholms omnejd under 1500- och 1600-talen.
Den första anläggningen vid Wättinge, en hammarsmedja som är belagd tidigast 1544, följdes under 400 år av en rad olika industrier såsom krutbruk, kopparhammare, valkkvarn, sämskmakeristamp, pappersbruk (1750) och senast en såg som revs på 1930-talet (Se vidare avsnittet "Industrierna" i kapitlet "Tyresö genom tiderna").
Idag ligger Nyfors öde och allt som återstår efter alla dessa industrier är pappersbrukets disponentbostad och ett virrvarr av husgrunder kring den nedre delen av strömmen (1). Vattnet från Tyresö-Flaten forsar dock alltjämt fram via dammluckor till de två fallen på var sida av Bullerholmen för att förenas till ett gemensamt flöde med utlopp i den 5 meter lägre Albysjön. Vid utloppets norra strand ligger disponentbostaden (2) som lär ha uppförts 1849. Det enkla timmerhuset som nyligen har renoverats är panelat och täcks av ett tidstypiskt brutet tegeltak.
Källa till texten om Wättinge: Bratt, Peter 1989 "Tyresö kulturhistoriska miljöer"
Så till själva målet för utflykten - Strömstaren:
Strömstaren blir cirka 15-18 centimeter lång, med ett vingspann på 26-30 centimeter. Näbben är rak och starkt hoptryckt i sidled. Vingarna är korta och kupiga, stjärten kort, i spetsen tvär. Vuxna fåglar ser tjocka och kortbenta ut på grund av den voluminösa fjäderdräkten. Flykten är snabb och rak utan bågar eller glid och med mycket snabba vingslag. Fjäderdräkten ser förutom bröst och haka helsvart ut på håll, men är till största delen mörkt grå till brungrå med mörkare vattring främst över ryggen. Stjärt vingar och huvud har en brunare nyans. Bröst och haka är lysande vita. Buken är hos nominatrasen närmast svart medan brittiska och centraleuropeiska fåglar har en kastanjebrun ton på buken och ibland även huvudet. Ben och iris är bruna medan näbben är nästan svart. Könen är lika. Juvenila fåglar är grå med vattring och har bara rent vitt på hakan medan bröst och buk är vattrat ljusgrå som blir mörkare nedåt buken.
Strömstaren förekommer i större delen av Europa och i nordvästra Asien. I Sverige häckar den i större delar av landet men med en högre koncentration i norra halvan av landet, medan den på vintern påträffas spridd över hela landet, ibland ända ute i kustbandet.
Den vistas ständigt vid vatten, företrädelsevis strömmande vattendrag, simmar och dyker mycket skickligt och hämtar sin föda (allehanda små vattendjur) ur samma element. Boet byggs vid vatten i stenklyftor, under broar och så vidare. Det har rund form och en liten öppning på ena sidan. Äggen (4-6, rent vita) ruvas, och ungarna föds upp av båda makarna.
Källa till texten om Strömstaren: Wikipedia | 
